Internet och öppen källkod är oupplösligt förenade med varandra. Den öppna källkoden har varit en viktig förutsättning för att dagens Internet skulle bli vad det är. Samtidigt är Internet ett oumbärligt verktyg för de många löst organiserade grupper som utvecklar program med öppen källkod, vilka ofta i sin tur används för annan utveckling.

Svårt hantera rätt

Seminariet Att leva med öppen källkod kretsar kring den inte alltid helt okomplicerade relationen mellan öppen-källkod-projekten och dem som använder deras komponenter i sina egna produkter eller sajter. Moderatorn Daniel Stenberg och hans bror Björn driver tillsammans Haxx och har båda lång erfarenhet av att leda grupper som utvecklar öppen källkod, bland annat det så kallade cURL-projektet.

– Det märks ibland att folk som vill nyttja verktyg och komponenter med öppen källkod har lite svårt att hantera det. Ofta har man inte riktigt förstått hur open source-projekt fungerar och blir irriterad på saker som buggfixning. Vad vi vill göra med seminariet är att visa båda sidor hur de kan få interaktionen att fungera bättre, förklarar Daniel Stenberg.

Tips för lämplig approach

Med konkreta exempel från verkligheten kommer seminariet att berätta hur open source-projekt kan fungera och tipsa om hur man bör tänka och agera när man använder öppen källkod i sin egen utveckling.

I ett särskilt anförande kommer Kammarkollegiets Daniel Melin också att berätta om de olika open source-licenser som finns och klargöra vilka skillnaderna är mellan dem. Detta kan vara en viktig faktor i valet av verktyg.

– Förhoppningen är att vi lyckas demonstrera hur man undviker fallgropar och misstag när man jobbar med öppen källkod, men också hur man kan maximera nyttan och minimera friktionen mellan olika parter, avslutar Daniel Stenberg .

Internets öppna katalogtjänst DNS är av vital betydelse för hela Internet. Fallerar den är det inte mycket som fungerar. Samtidigt är det välkänt att detta viktiga system har brister och svagheter. I Internetdagarnas domänspår återfinns i höst ett seminarium med titeln När DNS fallerar som belyser problematiken ur två skilda perspektiv.

– Dels vill vi diskutera vilka hot som finns mot DNS, framför allt då i form av cyberbrottsliga manipulationer av systemet, och hur vi globalt kan och bör koordinera arbetet mot dessa hot. Och dels ska vi gå in på vad som konkret händer när DNS fallerar i en toppdomän, säger Danny Aerts, vd för .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) och moderator för seminariet.

ICANN vill bilda nytt team

Seminariet vänder sig till alla organisationer som är delaktiga i arbetet med att motverka cyberbrottslighet eller av andra orsaker har åsikter om hur man bäst koordinerar insatserna mot hoten som finns mot DNS. Kurtis Lindqvist, vd för Netnod, kommer att tala om vilka dessa hot är.

Massimiliano Minisci, ICANNs chef för regionala relationer i Europa, ska berätta om hur ICANN ser på hoten och lösningarna. Inte minst lär initiativet att etablera ett DNS-CERT (Community Emergency Response Team) figurera i diskussionen. Detta team är tänkt att arbeta med både proaktiva och reaktiva åtgärder kring domännamnssystemets säkerhet, stabilitet och robusthet.

Mediespåret skapas i år i samarbete med bland annat branschorganisationen TU (Tidningsutgivarna) som är ny partner till Internetdagarna. När vd Anna Serner fick frågan om TU var intresserat av ett samarbete tackade hon ja på stående fot.

– Programinnehållet är klockrent för våra medlemmars behov av kunskap och inspiration för att nå framgång på nätet. Internetdagarna är ett forum där allt det som i dag sätter agendan för företagens utveckling står i fokus. Och ambitionen är att samla alla de olika aktörerna och kunskaperna så att man kan lära av varandra, säger hon.

Kompletterande kompetens

TU är med och tar fram innehållet till de seminarier som ingår i mediespåret. Vid konferensen kommer Anna Serner och andra från TU dessutom att agera moderatorer. Samarbetet är inte minst lämpligt då parterna kan komplettera varandra och bidra med sin respektive kompetens.

– Vi kan medierna och .SE kan tekniken och utvecklingen där. Mediespåret kommer att rikta in sig på både hur innehållet förändras när medierna blir mer Internetbaserade och hur nya tekniker kan bjuda in till förändringar, nya idéer och affärsmöjligheter, fortsätter Anna.

Ingen konkurrens på liv och död

Hon vill gärna avdramatisera bilden av en konkurrens på liv och död mellan nya medier och de mer traditionella dito. I stället försöker TU visa hur de kan vara komplement till varann snarare än sinsemellan uteslutande konkurrenter.

– Vi tror stenhårt på en framtid för både papperstidningen och medier som använder Internet via mobil, läsplatta eller vanlig dator. Det är därför det är bra med en mötesplats som Internetdagarna där det bjuds tillfälle till kunskapsutbyte över gränsen mellan olika branscher, avslutar hon.

Nu står det klart att en av huvudtalarna på Internetdagarna blir Jeff Cole, professor och chef för Center for the Digital Future vid University of Southern Californias skola för kommunikation och journalism. Han är något av en legend inom medie- och Internetforskningen och den som 1999 tog initiativet till – och i dag fortfarande leder – World Internet Project (WIP).

Forskningsprojektet WIP undersöker den effekt som Internet och annan ny teknik får på samhället, politiken och ekonomin. Ursprungligen studerade Jeff Cole tv-mediet och han brukar beskriva WIP som Internets motsvarighet till den undersökning som han alltid hört att man borde ha gjort när tv var nytt, men som aldrig gjordes. Han är övertygad om att Internet kommer att ha ännu mer omfattande långsiktiga effekter för samhället än tv och att man därför inte denna gång missar chansen att noggrant följa den globala utvecklingen från start.

60 000 hushåll frågas ut

Inom ramen för WIP genomför varje år hundratals forskare samma undersökning i över 30 länder runtom i världen. Totalt frågas 60 000 hushåll ut om sin teknikanvändning. En stor del av resultaten från WII:s och .SE:s årliga undersökning Svenskarna och Internet ingår i WIP.

Jeff Cole har varit rådgivare i frågor om media till både Bill Clinton och George W Bush under deras respektive tid i Vita huset. Den 26 oktober kommer han på årets upplaga av Internetdagarna att tala på ämnet Surveying the Digital Future, vilket han troligen är en av de lämpligaste personerna i världen att diskutera. Hur kommer mediekonsumtionen se ut i framtiden och hur bör mediebranschen planera för att hänga med?  Jeffrey Cole vill inte bara upplysa om vad som händer, utan också inspirera och bidra med verktyg för att förstå utvecklingen.

Tidigare i år skrev jag en artikel här på internetdagarna.se om vårt initiativ foss-sthlm och det första möte vi ordnade till i februrari.

Det mötet och arrangemanget blev till en så rungande succé att de flesta av oss som jobbade med den tillställningen blev överraskade och överväldigade långt bortom vad vi anat. Fler än 180 personer anmälde sig den gången, och även om inte riktigt alla dök upp så var uppslutningen helt fenomenal. Det bevisade för oss att vi är många som gillar FOSS och att det är många som vill höra – och prata – om foss på riktigt detaljerad och insatt nivå av de killarna och tjejerna som verkligen kan, producerar, jobbar med och lever FOSS.

Inom nätverket foss-sthlm är vi helt oberoende. Vi är inte ens någon förening eller organisation, vi är alla bara individer som samlas för att vi vill träffa likasinnade foss-utvecklare och hackers. FOSS, Free Software and Open Source, vilket vi oftast på svenska helt enkelt översätter till Öppen Källkod, är ju ett koncept och ett fenomen som verkligen har slagit igenom på bred front både i världen och i Sverige, på stort och smått och både lokalt och på Internet. Just när jag skriver de här orden jobbar vi som bäst på vårt andra foss-sthlm möte som vi kör den 19:e maj, och vi har genom bra samarbete och dialog med allas våra bästa vänner på .SE (jag menar vem kan låta bli att tycka om några som bara jobbar med bra Internet-grejor hela dagarna?) börjat planera för ett riktigt schysst arrangemang till hösten!

Tisdagen den 26:e oktober kommer vi inom foss-sthlm att presentera en ännu icke bestämd, men helt garanterat en mycket intressant radda med föredrag som hålls av några av de mest insatta och mest meriterade FOSSarna som regionen och kanske hela landet kan erbjuda. .SE hjälper oss med massor av det praktiska runt detta och vi kommer att hålla tillställningen i anslutning till den stora konferensen Internetdagarna 2010.

Nu är det ju ännu långt kvar till oktober, men det är ju då också förstås god tid att dyka in på listan och föreslå vad du vill höra om, vad du vill lära dig eller kanske framför allt vilka foss-grejor som du kan ställa dig upp och berätta om för oss andra! Våra föredragstillfällen blir ju bara precis så bra som vi gör dem och jag vet att det finns mängder med bra FOSSare där ute. Häng på!

På vårt första möte fick vi insikt i projekten PostgreSQL, Rockbox och cURL från ledande personer inom just de grupperingarna. Vi fick lära oss vad Open Source Sweden gör, och gick genomgångar i hur Upstart förändrar boot-processen och hur enkelt man gör Debian-paket. För att inte tala om allting vi hann igenom på den efterföljande puben!

Framtiden kommer att ha massor av FOSS i sitt sköte, och vem vill inte ta emot framtiden bättre rustad och mer bildad?

Nästa år blir ett spännande år för alla som arbetar med Internets utveckling, Internet står i centrum för samhällsdebatten på ett sätt som aldrig tidigare. Frågor som integritet, digital delaktighet och upphovsrätt har på allvar blivit stora samhällsfrågor, samtidigt som den tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter för ett Sakernas Internet och för mobil Internetanvändning. Säkerhetsproblem och nätets påverkan på mediabranschen är också ständigt aktuella frågor.

Vi vill höra dina förslag

Vi på .SE vill redan nu hälsa dig välkommen till höstens stora Internetkonferens, Internetdagarna 2010, som hålls i Folkets Hus den 25-27 oktober och där alla dessa ämnen står på dagordningen. Programarbetet är igång och för att vi ska få bästa möjliga spets och bredd på konferensprogrammet inbjuder vi dig att skicka in förslag på ämnen som bör tas upp och talare som du skulle vilja höra – adressen är internetdagarna@iis.se.

Aktuella seminarier

I januari gör .SE en rivstart med en rad seminarier kring aktuella Internetfrågor, som du är välkommen att deltaga i. Samtliga seminarier är kostnadsfria (dock krävs förhandsanmälan!) och hålls i .SE:s lokaler på Ringvägen 100 på Södermalm i Stockholm.

Seminarierna presenteras här nedanför. Mer information om innehållet samt länkar till respektive anmälningsformulär finns på http://www.iis.se/se-ar-mer/evenemang/.

Tisdag 19 januari (NYTT DATUM: 25/2 13.00-17.00)
MailCheck – tester av spam/phishing/säkerhet

Tisdag 26 januari 13.00-16.00 (INSTÄLLT)
E-post: att lita på avsändaren

Torsdag 18 februari 09.00-13.00
RFID över Internet – EPCglobal architecture, för framtida affärslösningar med RFID

Tisdag 23 februari 13.00-16.00
IPv6: praktiskt införande

Torsdag 25 februari 13.00-17.00
MailCheck – tester av spam/phishing/säkerhet

Onsdag 24 mars 09.00-17.00
Internet för alla? En hearing om kunskap för digital delaktighet.

Professor James Boyle, som inledde årets Internetdagar, uppskattades av alla som hörde honom. Det märktes på plats och det märks i utvärderingsenkäten. I den får hans anförande om vår tendens att misstro öppna system betyget 4,7 (av 5), ett av de högsta betyg som någonsin noterats på Internetdagarna.

Det mest uppskattade seminariet var Mediaspårets ”Balansen mellan öppenhet och integritet” som fick 4,6 i betyg, tätt följt av routing-seminariet med Geoff Huston och upphovsrättsdiskussionen med James Boyle som båda fick 4,5.

Säkerhetsspåret lockade precis som förra året flest deltagare, sammanlagt deltog 745 personer i de sex seminarierna. Nummer två på den listan var Mediaspåret, nytt för i år, som nära 500 personer valde att besöka. Mediaspåret fick också bäst genomsnittsbetyg av samtliga spår i utvärderingsenkäten.

De fem seminarier som drog flest deltagare:

1. Teknik, integritet, säkerhet (Säkerhet), 170 personer
2. Allt du gör kan användas mot dig (Säkerhet), 155
3. Spårbarhet i loggar och system (Säkerhet), 150
4. Aldrig mer lösenord (Säkerhet), 140
5. Copyright – a conversation with James Boyle (Media), 133

Men allt handlar som bekant inte om storlek, det är minst lika viktigt att träffa rätt deltagare. Det seminarium som drog minst antal besökare (26 stycken) handlade om domännamnsmarknaden och fick det utmärkta betyget 4,0.

Som en del av er kanske kommer ihåg så skrev jag tidigare i år om mina problem med att kunna få en IPv6-tunnel via Telia. I min senaste kommentar till det inlägget så trodde jag att Telia produktifierat IPv6-tunnlar och att framtiden därmed skulle bli enklare.

När ska operatörerna ha produkter?

Hade jag då rätt när jag trodde det skulle bli enklare? Tyvärr inte kan man väl konstatera. Mitt företag Interlan har nu i två månaders tid försökt få tunnlar till tre kunder med precis samma resultat som vid tidigare försök. Eftersom att det är tre olika kunder i olika segment och storlekar så blir det naturligtvis tre olika ansvariga säljare hos Telia. Tre säljare som inte vet något om IPv6 och än mindre om IPv6-tunnlar då det inte finns något produktblad på detta. Med andra ord så börjar nu vändorna igen med påstötningar, påminnelser, tjat och mer frågor än svar i retur. Jag hörde en gång en person på en annan stor operatör konstatera att det tar dem ett år att ta fram en ny produkt. Fortsätter det i den här takten så kommer det nog snart att ha gått ett år innan mina önskade IPv6-tunnlar kommit igång och då borde Telia ha hunnit klart med den processen!

Eller gör Telia verkligen sitt yttersta för att få fart på IPv6 i sitt nät? Rykten säger att Telia har ett stort (läs: stooooort) projekt igång som heter ”IPv4ever”. IPv4ever lär, enligt ryktet, syfta till att få Telias nuvarande IPv4-adressrymd att räcka så långt fram i tiden som det är möjligt. Jag hoppas naturligtvis att ryktet inte har någon bäring. Samtidigt blir ju min fundering vad gör andra operatörer?

Hur ska IPv6 prissättas?

En av de aktuella kunderna har två operatörer för redundans och lastdelning. I detta fall frågade jag den mindre ISP:n om de ville stå för IPv6 leveransen istället. (Till saken hör att denna ISP faktiskt kan leverera native IPv6 om de vill.) Jag förklarade för den leverantören (som precis börjat med IPv6) att Telia endast tar en anslutningsavgift och ingen månadsavgift för sina IPv6-tjänster. Det svar jag då erhåller är:

”Det borde inte vara nåt problem att erbjuda dem IPv6. Jag vill däremot få återkomma med priset på tjänsten.”

Som jag ser det är det här i nuläget en av de absolut största bromsklossarna för utvecklingen av IPv6. Man börjar se dollartecken eftersom att det i mångas ögon uppfattas som en ny tjänst som kunderna vill ha och då kan man få ut några kronor mer för tjänsten. De förstår inte att det primärt är en påtvingad naturlig utveckling av Internet som vi inte kan vara utan och inte någon ”ny” tjänst som man kan ta mer betalt för.

Tar operatörerna mer betalt för validering av DNSSEC, uppgradering av backbone från 1 till 10Gbps eller antispam och antivirusscanning på kundernas brevlådor? Nej.

Var sker utvecklingen?

Jag tycker att det går för sakta! Det händer säkert saker som jag/vi/andra inte känner till men via information från sidan nedan så kan vi se att Sverige ligger långt ner vad gäller aktivering av IPv6.

När ska de andra operatörerna aktivera IPv6 i sina nät? (Ja det kanske inte hjälper, se ovan!) Listan ni ser är botten på en lista över länders operatörer som aktiverat IPv6. I Sverige är det 38 av 344 AS som annonserar IPv6 prefix. Dessa 38 skall inte förringas men mot bakgrund av det antal som finns i Sverige så blir det en mycket svag procentuell siffra för ett land som åtminstone historiskt betraktats som ett mycket framstående IT-land. (Vill ni se hela listan så klicka på bilden.)

Lite ironiskt så exploderar däremot antalet sidor som räknar ner och visar när den sista IP4-adressen delats ut. Vore ganska coolt att bli den som får sista adressen och en t-shirt med någon coolt text på om det.

Till slut

Jag syftar inte i detta till att hänga ut just Telia, men det är bara dem av de stora som jag stött på. Jag är också medveten om att det fattas standarder och produkter för att rulla ut IPv6 i stor skala. Inom kort kommer produkter som Microsofts Direct Access att medföra ett betydligt större intresse för IPv6. Vilka operatörer  är idag förberedda för det?

Det finns ett antal IPv6-tunnlar där alla har sina för och nackdelar och som kan ersätta IPv6 från din operatör men en statisk tunnel eller native IPv6 från din operatör ger alltid det bästa resultatet.

Till sist så kan nämnas att av utställare, talare och bloggare på Internetdagarna 2009, där IPv6 fortsatt var ett hett ämne, så hade 10% en hemsida och 2% sin mail aktiverad med IPv6…

Vem som ska ha rätt (eller kanske skyldighet) att stänga av individer missstänkta för illegal fildelning på Internet är ett populärt ämne. Som bekant handlar det också om huruvida en misstänkt förövare ska stängas av före eller efter ett domslut. Efter både telekompaketet och hadopi-lagen, verkar det som att initiativet nu också kommer på den internationella arenan, i form av det s.k. ACTA-avtalet. Men vi vet egentligen ingenting, eftersom en öppenhet i dessa frågor skulle kunna störa Sveriges ’mellanfolkliga förbindelser’. Min poäng är alltså inte att det är fel på ACTA-avtalet. För hur skulle vi kunna ha en åsikt om något som vi inte sett? Nä, poängen är att det tycks saknas politisk vilja att berätta vad avtalet faktiskt innehåller.

Ask gjorde lite för lätt för sig genom att vinka undan bristen på insyn i förhandlingarna

I förra veckan var Beatrice Ask på 2009 års Internetdagarna. Vi är väldigt glada över att hon ville komma till oss och hålla sitt inledningsanförande. Hon har i egenskap av justitieminister många frågor på sitt bord som knyter an till Informationssamhället. Det var strongt av henne att ’ta debatten’, och givet den mycket svårflirtade publik hon mötte, så måste jag säga att hon lyckades stå för sin ståndpunkt riktigt bra. Trots det lämnade hennes anförande mycket att önska. Hennes anförande var långt och retoriskt elegant. Problemet var bara att hon vill diskutera barnporrens spridning på Internet, och inte exempelvis upphovsrätt eller ACTA. Frågan om ACTA-avtalets utveckling kom faktiskt upp, men Ask gjorde det lite för lätt för sig genom att att vinka undan bristen på insyn i förhandlingarna. Hon hänvisade till att Sverige minsann sagt till på skarpen, men för att vara EU:s taleskvinna i frågorna måste jag beteckna resultatet av detta rytande som anmärkningsvärt svagt.

Det är upp till Kommissionen och Unionens svenska ordförandeskap att visa vilja till öppenhet

Hans Rosén på Dagens Nyheter beskriver utförligt det svenska deltagandet i ACTA-förhandlingar i Korea häromveckan. Han lägger med ypperlig belysning fokus på den skillnad i insyn i ACTA-avtalet som råder på ömse sidor om Atlanten. Där har vi å ena sidan den svenske experten från justitiedepartementet som ståndaktigt förklarar att han inte får kommentera dokumentet eller dess innehåll med hänvisning till ’mellanfolkliga förbindelser’. Å andra sidan har vi enligt samma hörsägen”…amerikanska bolag inom film, musik och mjukvara…”  som har full insyn i avtalstexterna. Differensen däremellan kallas ”politisk vilja”. Det är upp till Kommissionen och Unionens svenska ordförandeskap att visa en sådan vilja till öppenhet. Självklart kan man sprida kunskap om innehållet i avtalen, även det handlar om vilja.

Så, hittills vet vi bara att Sveriges och EU:s agerande och ståndpunkt i ACTA-avtalets utveckling är omöjlig för oss att utröna, eftersom vi inte vet vad som faktiskt diskuteras. Men vad kan då Sveriges regering göra för att skingra konspirationsteorierna och avsaknaden av insyn i ACTA-avtalet?

På Söndag inleds ett fyradagarsmöte kallat Internet Governance Forum (IGF). Det är en Internationell arena för diskussioner om Internets förvaltning. Diskussionerna är informella och sker under FN:s överinseende. Det finns inga formella krav på procedurer under mötet. I år har vi en oväntat hög, – och politisk- representation från Sveriges sida på detta möte. Det är Åsa Torstensson som åker, troligtvis eftersom hon ansvarar för frågor som berör Internets förvaltning, och dessutom just nu också bär ordförandeklubban för EU:s kommunikationsministrar.

Ta tillfället i akt och bekänn ACTA-avtalets hemlighetsmakeri

Internet Governance Forum är ett ypperligt tillfälle för såväl den svenska regeringen som EU-ordförandeskapet att bekänna färg också i ACTA-avtalets hemlighetsmakeri. Det är ett utmärkt forum att ta ställning för offentlighetsprincipen, eller dess moderna ekvivalent ”transparens”. Transparency och s.k. multistakeholder participation råkar också vara grundbultar i IGF:s arbete för global Internetutveckling. På svenska översätts det lätt till deltagande, medinflytande och insyn.

Det finns ett globalt upprop till öppenhet i ACTA-förhandlingarna. Det har bl.a. vår Keynote-talare på Internetdagarna James Boyle signerat. Det är emellertid riktat till USA:s president Obama. Låt oss även höra det Europeiska ordförandeskapet uttala sitt stöd till öppenhet i Internationell reglering. Det Europeiska ordförandeskapet förväntas uttala sig under det kommande IGF-mötet. Låt oss då höra Åsa Torstensson argumentera för en ökad offentlig insyn i ACTA-avtalet!

Jag ska precis skicka tweeten ”Kasta månglaren ur templet” när jag hejdar mig. Då har redan ett tjugotal twittrare på Internetdagarna stört sig på vd:n för Tre som ägnar största delen av sitt anförande till att göra reklam för sitt eget företag. Det började med en oskyldig sur-tweet och eskalerade till en tweetstorm om att mannen framför oss borde kastas av scenen.

Vi ser snälla ut. Skriker inte.

Vd:n på Tre fortsätter lugnt sin reklamfilm från scenen. Han vet förstås ingenting vad som pågår i publiken framför honom. Vi ser snälla ut. Skriker inte. Ändå sågar vi honom längs med fotknölarna i realtid – helt offentligt.

Vi vet att sociala medier inte är som att fika med varandra. Twittret stannar inte över kaffet. Dialogen sprids över hela världen och sparas, om inte för alltid så åtminstone ett par månader. När Tre:s vd kommer hem ikväll kan han troligen ganska besviket läsa vad publiken på Internetdagarna egentligen tyckte om hans föredrag.

Är det mobbing att kritisera en person offentligt när den inte kan försvara sig?

Ska man då förbjuda twittrande under föredrag? Är det mobbing att kritisera en person offentligt när den inte kan försvara sig? Behöver vi införa någon slags uppförandekod att inte hålla på att ”viska” när någon annan pratar. Eller måste vi acceptera att det offentliga samtalet ser annorlunda ut i dag.

Jag träffar Rickard Domeij från Språkrådet  över en kopp kaffe utanför salen. Han menar att webben inte bara gett oss ett mer dialogiskt språk utan även helt en ny språkkultur som vi inte tidigare sett i medier.

–  Dialogen genom sociala medier är förvillande lik en situation vi känner igen med vänner och så beter vi oss som om vi var i den situationen utan att tänka på konsekvenserna, säger han.

Fler samlas runt kaffemaskinen för att diskutera dilemmat som sociala medier lämnar. Hur ska vi vårda debatten på nätet, utan att strypa eller censurera den? Hur vi ska benhålla öppenheten utan att för den skull sälja ut oss själva eller andra på Facebook och Twitter? Frågorna har varit aktuella i flera år nu. Och är förstås inget vi lyckas lösa på en kafferast.

– Vill man vara en del av det här samhället  får man också inse att det finns risker. Men måste vi lära oss att hantera det på ett bra sätt, det här är bara början, säger Rickard Domeij.

Jessica Ritzén, journalist och författare, Medialog.se