Mobilen som nyhetskanal ökar kraftigt, enligt Läsvanestudien (pdf) från Dagspresskollegiet vid Göteborgs Universitet. Andelen som läser nyheter i mobilen minst en gång i veckan har nästan fördubblats jämfört med föregående år, från 5 procent 2008 till 9 procent 2009.

Dubbelt så många använder Internet i mobilen

Den generella användningen av Internet i mobilen ökar också. En femtedel (20 procent) av 16-85-åringarna använder Internet i mobilen åtminstone en gång i veckan. Det är mer än en fördubbling sedan 2008 då motsvarande andel var 9 procent.

Apparna gör det enklare att komma åt Internet i mobilerna

Anledningarna till dessa ökningar har förmodligen flera förklaringar. Att allt fler köper bättre mobiltelefoner (tänk iPhone och Android) som ger bättre upplevelse än att surfa är nog den största bidragande orsaken. Större skärm, bättre webbläsare som ger snabbare rendering av sidorna, gör det helt enkelt roligare att använda Internet i mobilen. Även apparna bidrar till att fler använder internet i mobiltelefonen. Apparna gör det enklare att komma åt Internet i mobilerna; ett klick så kommer vi åt YouTube, kartor, aktiekurser, vädertjänster och nyheter direkt. Kan det bli enklare?

Läsvanestudien från Dagspresskollegiet omfattar åren 1986 till 2009. Resultaten bygger på enkäter besvarade av ett systematiskt sannolikhetsurval på mellan 2 500 och 6 000 svenskar mellan 16 och 85 år. Svarsfrekvensen ligger mellan 60 och 70%.

Hej Martina, vad gör du?
Jag driver sajten Politometern.se, och jobbar med att utveckla ett par andra tjänster i mitt bolag Thinkubator.

Gillar du att samla ihop ”alla” på ett och samma ställe? Tänker på politometern,se, medlemsbasen.se och nu i sommar H12 i Almedalen.

Nja, det handlar nog mer om att skapa bra verktyg där de saknas. Jag har jobbat politiskt och saknade bra verktyg för den politiska bloggosfären. Och jag har jobbar ideellt och vet lite om vad som saknas där.

Berätta lite mer om H12 i Almedalen, vad kommer hända där?
Vi har skapat ett sorts presscenter, fast bara för bloggare, under Almedalsveckan i Visby. Det kommer bli riktigt kul. Bloggarna är roligare än journalister för de har en massa egna åsikter som de inte skäms för. Det ska bi kul att se dem intervjua makthavare, till exempel. Och fastän politiska bloggare kan ha tuffa argumentationer gillar man varandra över partigränserna.

Bloggarna gör Almedalen tusen gånger intressantare, de står för mycket tolkning och fördjupning. Och lite humor.

Om du får välja några politiska bloggare som du hoppas kikar förbi, vilka blir det då och varför?
Hela topp tjugo från Politometern hoppas jag på. De är alla väldigt spännande bloggare och det vore spännande att se Almedalen genom deras ögon.

Du formligen hyllar Mark Klamberg, känner du honom?
Jag känner honom litegrann, men jag lyfter gärna fram personer som valt en egen väg inom politiken och byggt upp en annan sorts maktbas. Mark tycker jag är ett bra exempel på det, men även många av de andra starka bloggarna. De kombinerar stor integritet med stort inflytande och det gillar jag.

För dem som inte förstår, vad är grejen med politik?
Det slutar aldrig att vara meningsfullt. De flesta som sysslar med politik har en sorts inre drivkraft som man inte hittar någon annanstans, och det gör att det blir en väldig energi inom politiken. Det är motiverande.

Upplever du att det är enklare att påverka från insidan eller utifrån?
Det är definitivt enklare att påverka inifrån. Jag rekommenderar alla att pröva.

Valår 2010, vad innebär det för dig? För de flesta handlar det om att gå att rösta (om de ens orkar det) Borde fler engagera sig?
Jag älskar valår. Jag är lite engagerad i Birgitta Ohlssons personvalskampanj, men mest innebär ju valåret frenetisk aktivitet på Politometern. Under valrörelsen bryr sig faktiskt de flesta om politik, jag tycker valrörelserna funkar bra i Sverige.

Hur når ni alla politiska bloggare som inte är anslutna till Politometern idag?
Jag kommunicerar nästan bara med min blogg, och det är helt otroligt hur bra det funkar. På nåt sätt så kommer informationen fram till de som behöver den.

Har du några bra tips att ge för att klättra i listan?
Var intressant och bred, få många länkar från hela bloggosfären och inte bara från dina tre polare som tycker likadant. Var generös och seriös och långsiktig. Bloggosfären gillar vänliga bloggare med starka åsikter, som Emma Opassande, Mary Jensen och Rosemarie på Kulturbloggen.

Hur kommer du på alla bra idéer? Sitter du själv eller tar du hjälp? Dyker de bara upp spontant eller tvingar du dig själv att tänka fram bra saker?
Det handlar mer om bra genomförande än bra idéer. De bästa affärsidéerna är inte alltid de roligaste att jobba med. Politometern är ju inte en lysande affärsidé men den är väl genomförd och kul att jobba med, tycker jag.

Vilka projekt arbetar du med nu?
Jag jobbar mest med att vidareutveckla Politometern så att den blir ännu smartare. Jag håller också på att bygga ut sajten så att den blir större. Och så ska jag lansera sajter i lite andra länder så småningom.

För att hålla koll på alla dina projekt, vilka verktyg använder du?
Ibland skriver jag kom ihåg-listor i min Iphone och sen glömmer jag bort dem. Och så använder jag Google documents. Superstrukturerade projektverktyg passar inte mig så bra.

Hur ofta sitter du vid datorn? Har du några speciella skills?
Jag sitter vid datorn väldigt mycket och läser och skriver väldigt fort.

Kan du nämna en nördig sida av dig själv som inte så många vet om?
Jag läser löjligt mycket politiska böcker. Jag hade en idé om att jag skulle recensera alla på en blogg, men så började jag ställa för höga krav på mig själv och det har inte blivit av.

Vad gör du på fritiden? (om du inte får pyssla med politik och då menar jag inte ens läsa en politisk bok)
Jag har barn och så reser vi mycket. Och som alla på Cafékartan, Sushikartan och Restaurangkartan vet så gillar jag att äta ute och kvalitetsfika.

Vilka event får man inte missa i år?
Almedalsveckan.

Om du får sista ordet, vad vill du säga då?
Följ Politometerns förstasida inför valet, och hitta några politiska bloggare du gillar där. Det är en bra vaccination mot politikerförakt och mycket roligare än gammelmedia.

Apples tablet har äntligen lanserats och nätet fylls av rapporter och uttalanden för eller emot maskinen. Som vanligt verkar många ha trott på underverk och blir således besvikna när det som lanseras inte uppnår de gigantiskt uppblåsta förväntningarna.

Men vad är det som är bra eller dåligt med en förvuxen iPod touch? Utan att ha hållit i en kan man aldrig vara säker. När iPhone lanserades var jag rätt besviken framförallt på vad den INTE klarade av. Men nu, några år senare är min iPhone så självklar att jag aldrig skulle kunna tänka mig att byta bort den mot en annan mobil. Kanske är det samma med iPad: lätt att se bristerna och nackdelarna men desto svårare att se vad det är som gör den så oumbärlig tills man använt den ett tag.

Oavsett om iPad blir en succé eller inte är jag tveksam och faktiskt lite orolig inför konceptet med appar. Det verkar som att medieindustrin blivit så bländade av Apples succé med iPhone-appar att de vill göra appar av allt. Appifiera en webbsida så går det ju plötsligt att ta betalt för den! Det finns mängder av appar till iPhone som inte är annat än ett webbläsarfönster mot HTML på Internet. En webbläsare alltså, men en inlåst sådan som agerar ”dongel” för innehållet och gör det nödvändigt att betala för sidan.

Vad är då felet med det här sättet att generera intäkter? Tja, det beror lite på hur man ser på nätet i allmänhet och webben i synnerhet. Det bär mig emot att tänka på låsta strukturer och låsta webbsidor som bara nås genom ett betalfilter, en ”paywall” nästan oavsett hur det genomförs. Det finns alltid sätt att komma runt de väggar som byggs, och man riskerar istället att göra de som faktiskt betalar arga när de upptäcker att innehållet ändå finns gratis på nätet, på annan plats eller på annat vis.

Dessutom är jag inte överdrivet förtjust i tanken på att bygga anpassade versioner för specifika enheter. Det är illa nog att vi fortfarande gör mobilversioner av webbsidor när det egentligen skulle gå att lösa smidigare och snyggare med CSS, om bara standarder och enheter byggdes korrekt. Att man dessutom ska börja göra specialversioner av innehåll för iPhone, Android, iPad, och så vidare gör mig bara trött.

”Write once, run anywhere”sa Sun en gång om Java. Det var måhända inte riktigt sant den gången, men när det gäller webben skulle vi faktiskt kunna nå dit. Moderna webbläsare kommer närmare och närmare varandra i renderingsmotor och det är numera snarare undantag än regel att man måste specialanpassa HTML eller CSS för en specifik webbläsare – något som ändrats drastiskt på bara några år. Tillsammans borde vi också kunna säkerställa att innehåll på webben går att nå från alla plattformar, oavsett om det är en dator, en mobiltelefon eller en ”padda” som ansluter till webben.

Det finns fortfarande utrymme att skapa extremt snygga webbapplikationer som gör det mer njutbart att läsa text, visa bilder eller se video. Det går fortfarande att komma på nya, smarta idéer kring navigation, sökning och sociala medier och möjligheter att integrera allt detta i webbsidor. Men fritt översatt från Sun:s javamotto borde ”skriv en kod och kör den överallt” vara ett heligt mantra för nästa generations innehållsarkitekter, webbdesigners och webbutvecklare.

Idag lanserar vi Internetdagarnas mobila webbplats: m.internetdagarna.se. Där kan du hålla koll, direkt i din mobil, på vad som händer under konferensen. Vi har testat den med Windows Mobile, iPhone, Android och en äldre Nokia-telefon.

Tjänsten fungerar redan idag, du hittar hela konferensprogrammet där, men den blir riktigt nyttig först under själva konferensen. Då visas det som aktuellt just då, så att du alltid har den viktigaste informationen direkt tillgänglig i telefonen.

Den ständigt omtalade musiktjänsten Spotify har precis hunnit fylla ett år och lyckas fortfarande skapa rubriker i media var och varannan vecka. I september släpptes mobilklienter för Apples iPhone och Googles Android och i dagarna presenterade man ett långtgående samarbete med Telia i Sverige som ska ge Telias kunder tillgång till Spotify i digitalboxar och genom andra Teliatjänster.

-Nyligen blev det möjligt att i Spotifys egna klient välja att spara ner spellistor för offlinelyssning, och gränsen mellan nedladdning och strömmande media har om möjligt blivit ännu luddigare. Kan strömmad musik med offlineläge som Spotify nu erbjuder helt ta över den gamla modellen med nedladdad musik?

– Offlinesynk är den tjänst som våra användare har önskat mest. De vill vara säkra på att de kan lyssna även när de har dålig mobiltäckning eller när de sitter på ett flygplan. Osäkerhet kring kostnaderna för dataöverföring är så klart också en dimension av detta. För mobiloperatörerna är offline-lyssning också ett sätt att inte belasta deras nät onödigt mycket, säger Andreas Liffgarden, affärsutvecklare på Spotify.

Genom åren har flera mobiloperatörer och tillverkare slagit på stora trumman för sina egna  mobila musiktjänster. Nokia har till exempel sitt ”Comes With Music” och Telia har redan tjänsten ”Telia Music Player”. Hur framtiden ser ut när det gäller operatörernas makt kontra tjänsteleverantörer och mobiltillverkare kan vi bara sia om.

– Vi glömmer ofta bort att Internet fortfarande är ungt och att mobiloperatörers datanät bara funnits i cirka 10 år och då med låga hastigheter. Mycket kan hända och kommer att hända de närmsta åren.  Samtidigt är det många som idag krigar om kundernas tid och plånböcker. Vår syn på detta är att användarupplevelsen är det enda som du på sikt kan konkurrera med. Teknik- distribution- och spektrumlicensfördelar tenderar att brytas upp av Internet och då är det bara nöjda kunder som räknas, fortsätter Andreas Liffgarden.

Mobilklienterna för Spotify har fått många att konvertera till ett betalt abonnemang eftersom det är ett krav för att lyssna på musiken i mobilen. Hur ser ni på framtiden för desktopapplikationen – kan mobilklienterna helt ta över?

– Spotify tror på att musik är en livsnödvändig del av människors liv, och precis som vatten och luft så vill vi att musik ska finnas tillgängligt överallt där vi som konsumenter vill lyssna. Det innebär att vi jobbar på att få ut musik till t.ex datorer, mobiltelefoner, TV-apparater och så vidare, så att man kan lyssna i vardagsrummet, på jobbet och när man är ute på stan, säger Andreas Liffgarden.

Och hur ser ni på möjligheten till vidareutveckling av mobiltjänsterna till att innefatta mer media som radio, tv, film?

– Musik är ett stort område och det så mycket kvar att göra inom detta område att vi inte har tänkt mer på andra typer av media, avslutar Andreas Liffgarden.

Missa inte! Seminariet ”Mobilen som mediakanal” kl. 15.30 den 3 november, Internetdagarna 2009. Anmäl dig här. Gå till programmet.

De som är födda på sextio- och sjuttiotalet drar sig till minnes Magnus Härenstams pedagogiska visa i ”Fem myror är fler än fyra elefanter” från barntelevision. ”Här är där man alltid är. Och här har man alltid med sig.”. Fram till dess och några år därtill var främsta platsen för datorarbete och telefonsamtal ”där” och ”där”. Platsbundet. 1956 fick vi mobil, radiosignalburen telefoni, som från början inte hade ”mo-”.
källa: Ericsson

Till en början blev det alltså fortfarande ”där”, fast på hjul i en bil, i framsätet. NMT kom, och helt plötsligt hade några få pionjärer en bärbar (ja, snarare släpbar) telefon, kring skiftet 1980 – med den drivande kraften Östen Mäkitalo (som ju deltar på Internetdagarna).
källa: Ericsson

Världens första SMS skickades 1994

Det refererar vi till idag som 1G. Första generationen. Vi spolar snabbt framåt. Andra generationen, 2G, nu från analog till digital, av automatiskt kopplad mobiltelefoni, kom med introduktionen av GSM 1991. Världens första SMS skickades 1994.

Parallellt hade Internet – som den 29 oktober i år fyller 40 år – utvecklats. Dessa två korsar sin stig år 1998. Internet över mobilen hette från början först och främst WAP, med protokoll som lanserades detta år, och hypades som allt annat i första bubblan kring millennieskiftet, men var mer prat än levererat och sviktade både i tjänsteinnovation, bandbredd och kundantal. Med ett mellanspel av en andra och en halv generation via GPRS/2G över GSM-bandet, och dominerande slöhet för annat än ren text lanserades den tredje generationen, 3G, med nya operatören 3 som främsta drivkraft i västvärlden.

3 graderade sin närvaro i Sverige på riktigt 2004

Här är en sedelärande historia. Teknikoptimister glömmer ofta bort drivkrafter som ”community adaption” och det som krävs för massanvändning av ny teknologi. Ofta är det andra faktorer än de som finns i de rent linjärt baserade profetiorna som spelar in. När 3 graderade upp sin närvaro i Sverige på riktigt allvar år 2004 fanns bland annat smartphonen Motorola A925 med i spelet från våren 2004, som hade samutvecklats mellan 3 och Motorola, och försetts med tre-logga.
källa: Wikimedia Commons

Denna hade masstillverkats i något miljon exemplar. Med dålig prestanda på några punkter (bl a en för tiden tung tegelsten och ett batteri som upplevdes ta omedelbart slut om du använde applikationer), ersattes den väldigt snart med Motorola A1000 fjärde kvartalet samma år. På ett halvår hade nästan hela lagret av Motorola A925 blivit obsolet. 3 bestämmer sig för att slumpa bort hela lagret till en tiondel av ursprungspriset, och jag som ”early adopter” kom lyckligt över denna ”smartphone” med kontantkort för 750 kronor, och kunde byta ut min tidigare Handspring PDA med GSM-påhäng. Och så gjorde uppenbarligen väldigt många. Denna strategi kan knappast varit uttänkt från början, men helt plötsligt hade många bytt till 3 som tidigare tvekat.

iPhone 2007 blev var människas accessoar

Nu är det i praktiken enbart en 3-telefon som gäller, och vi kan knappast leva utan den. Kom ni ihåg när vi betraktade en telefon enbart som en – telefon? ”Fjärr-röst”! Vad som definitivt satte den bärbara tingesten med Internetkoppling bland var människas accesoarer var iPhone från 2007 och framåt.
källa: Wikimedia Commons

Vi fick också en våg med små mobila netbooks, och kunde byta ut en ”dongel” mot små bärbara datorer med redan inbyggd 3G-antenn.

Vi såg surfande ”härarbetare” i storstadskärnorna tränga en designer cup coffee ihop med en tiotummare på de små caféborden. Den mobila digitala nomaden var född, som Dagens Nyheter i sin recension av Asus Eee PC döpte till ”lattesurfare”.
källa: Wikimedia Commons

4G – lanseringen av den fjärde generationen närmar sig

Vad bär framtiden med oss? Mycket snart – lanseringen av fjärde generationen, 4G. Ett mobilt Internet på steroider – fiberhastighet via luften. Framtiden är ämnet för nästa bloggpost om mobilt Internet.

Och här har vi ju alltid med oss. Lika mycket som nu. Var och hur läser du Internetdagarna.se?

Anders Abrahamsson (SLICE) kommer att följa mobilspåret och rapportera direkt från Internetdagarna 2009,  följ strömmen via #internetdagarna 3-5 nov 2009, om du är på plats kolla in Twitterväggen!

(bilden på damen i bilen kommer från Ericssons bildarkiv)

En av öppningstalarna på Internetdagarna är entreprenören Netanel ”Net” Jacobsson som har varit djupt delaktig i de sociala mediernas erövring av nätet, bland annat som affärsutvecklare på Facebook. Hans inledningsanförande kommer att handla om vilka konsekvenser det får att webben nu alltmer lever i realtid.

Efter att ha avslutat sin fil mag i psykologi på Lunds universitet arbetade Net ett år på Ericsson Radio Systems innan han lämnade Sverige. Internetboomen kring millennieskiftet tillbringade han i London, där han arbetade med affärsutveckling för en leverantör av mobila tillämpningar. Sedan bar det av till Tel Aviv 2001, där Net i tre års tid arbetade med internationell affärsutveckling på ICQ, företaget bakom en av de första populära inloggade chattjänsterna, om nu någon glömt det.

– I dag har jag ett mycket passionerat intresse för konsumenternas Internet, sociala medier, realtidswebben, mobila plattformar, Iphone, sociala spel, innovation och entreprenörskap i allmänhet. Jag hoppas få tillfälle att träffa svenska entreprenörer, investerare och företagsledare när jag är i Stockholm, säger Net.

Nu-webben är här

Via delägarskapet i det kinesiska webbläsarföretaget Maxthon hamnade Net i Silicon Valley på jakt efter riskkapital och lockade bland annat Google att investera i Maxthon. Kontakterna i Kalifornien ledde till ett jobb som internationell affärsutvecklare på Facebook i september 2007. Net ledde sedan företagets enorma globala expansion. I april i år lämnade han dock det jobbet och nu ägnar han främst sin tid åt rollen som aktiv rådgivare till ett par startups – Aurora Feint, CrowdStar och Veodia/ScreenJelly.

– I Stockholm tänker jag prata om den sociala webbens uppgång och hur den har lett till en webb som lever i realtid. Realtidsinnehållet på webben ligger bakom en viktig ny utvecklingsfas på Internet, där vi har gått från en ”då”-webb till en ”nu”-webb. Sociala medietjänster som Facebook och Twitter är omedelbara, bygger på konversation och är inriktade på social utforskning. Jag vill titta på vad detta betyder för nyhetsförmedling, marknadsföring och konsumtionsmönster, avslutar han.

Missa inte! ”Keynotes – Netanel Jacobsson” 4 nov, klockan 09.00 på Internetdagarna 2009, Anmäl dig här Gå till programmet.

Apple har släppt nya Iphone och i USA köade folk på midsommarafton utanför Apples butiker, som vanligt när Apple släpper lurar. Idag kom också kvartalssiffrorna från kanadensiska mobiltillverkaren RIM, som gör Blackberry-telefonerna (de första riktigt populära e-postmobilerna med tangentbord) – och Blackberry gör ännu ett succéresultat.

Blackberry ökar mest av alla mobiler – men i Sverige väljer vi lokala tillverkare

Blackberry är ett riktigt fenomen i mobilvärlden. Inget annat mobilmärke ökar så mycket just nu. Det senaste kvartalet (mars-maj) såldes 7,8 miljoner Blackberry-telefoner. Det innebär en ökning med hela 50 procent från kvartalet innan. Och redan det kvartalet ökade Blackberryförsäljnigen med det dubbla jämfört med kvartalet innan. Med andra ord har försäljningen tredubblats på ett halvår. Och detta samtidigt som de flesta mobiltillverkare har extremt tuffa tider.

Så varför ser vi nästan aldrig folk med Blackberry här i Sverige? Mobilvärlden har länge dominerats av lokala tillverkare. Än idag är NEC och Panasonic självklara val i Japan, liksom Motorola är i USA, Samsung dominerar fullständigt i Korea och Sony Ericsson i Sverige. I Europa som helhet är Nokia den självklara giganten (för att inte tala om i Finland, till och med på Åland där min sambo härstammar från är alla andra mobiler än Nokia mer eller mindre kriminellt att inneha).

Nu när Internet tar plats i mobilen får det här en väldigt speciell mobileffekt. De flesta globala Internetjättar sitter i USA. Det gäller såväl Facebook som Twitter, Google, Microsoft… Ja ni vet, hela det där gänget. Och när man talar smarta mobiler med jänkare är det Iphone och Blackberry som gäller. Därför fanns det redan för ett år sedan bra Facebook-applikationer till Iphone och Blackberry. Nokia däremot lever med en märkligt undanskymd roll på den amerikanska mobilmarknaden – och därmed har Facebook helt struntat i att fixa en Facebook-applikation som funkar på mobiler från världens största mobiltillverkare (tills nu när N97 börjar släppas, och åtminstone en enda Nokia-lur i varje fall kan få en liten Facebook-widget på startskärmen).

Vad kommer att hända när Huawei tar upp kampen med Ericsson?

Patriotismen lever alltså och frodas i mobilvärlden. Men det händer saker nu. Amerikanska mobilnät byggdes länge av amerikanska nätleverantörer, medan europeerna höll sig till Alcatel, Siemens, Nokia och Ericsson. Men vad händer nu när kinesiska Huawei tar upp kampen med svenska Ericsson på världsmarknaden? Och vad kommer jänkarna att göra om Huawei köper upp Motorolas krisande mobildivision? Den mobila patriotismen får det svårt i en globaliserad värld. Frågan är vad som kommer i stället…

I vårt kök hemma har vi en ny sorts radioapparat - en Internetansluten låda som utöver den gamla vanliga FM-mottagaren även kan ta in radio från över 7000 stationer som ”sänder” sitt innehåll på nätet. Allt från poddcast och musik till direktsänd sport och nyheter från hela världen finns tillgängligt via ett par knapptryckningar från den lilla röda radioapparaten.

Jag tog ett snack med Christian Gillinger på SR för att snacka Poddradio

I Sverige har vi public service-radio via Sveriges Radio, ett företag som verkligen går i bräschen för att modernisera radio-distributionen via sitt utmärkta utbud av on-demandsändningar av sina program via poddcast. Jag tog kontakt med Christian Gillinger, projektledare för SR Poddradio för att ställa ett par frågor om SR:s poddradio och framtiden för radiosändningar på nätet.

Först ville jag veta mer om hur strategin för poddradio ser ut - hur började man, hur ser man på framtiden och hur tror man att poddradio kommer att utvecklas för SR?

- Vi började 13 maj 2005. De första programmen var Ekots lördagsintervju
i P1, Spanarna i P1 och Salva i P3. Från början såg vi på det uteslutande som en prenumerationstjänst och därmed lades bara regelbundet återkommande program ut som podcast. Numera ser vi det mer som en ren on-demand tjänst och lägger även ut
programsatsningar som redan från början har ett begränsat antal publiceringar, något som innebär att vår poddkatalog får en funktion som arkiv också, säger Christian Gillinger.

Redan från början blev det diskussion kring rättigheter för innehållet - till exempel har man länge kunnat lyssna på sommarpratarnas program i efterhand, men då med bortklippt musik eftersom SR:s rättigheter för utsändning av musiken inte täcker nedladdning via Internet.

- Problemen ur rättighetssynpunkt med podcast var, och är, att de är nerladdningsbara, medan våra avtal med upphovsrättsorganisationer gäller streamat material. Där har vi en gräns, vi får tillgängliggöra materialet i maximalt trettio dagar, därefter plockas materialet bort. Poddfiler är ju vanliga nerladdningsbara mp3-filer och därmed tillåter inte avtalen att vi lägger ut upphovsrättsskyddat material. Det är väl den främsta begränsande faktorn nu, att vi bara kan lägga ut sådant material som vi själva äger upphovsrätten till. Det innbär ju merarbete för till exempel P3 och P4 som har musik i sitt material och som måste redigeras hårt innan det går att lägga ut som podcast, sammanfattar Christian Gillinger.

SR har även fått mycket beröm för sin poddradiospelare till iPhone, som tydligt visar på möjligheterna med Internetdistribution. iPhone har ingen inbyggd FM-radiomottagare, men med SR:s program som går att ladda ner gratis till telefonen får användaren direkt åtkomst till stora mängder av radions innehåll varhelst det finns tillgång till Internet.

Jag frågade Henrik Tornberg, ansvarig för SR:s iPhonespelare om hur man ser på utvecklingen av iPhonespelaren för poddradio.

- Det laddas fortfarande ner runt 3000 applikationer per vecka, och vi har nu nått upp i runt 45 000 nedladdade applikationer sen lansering. En majoritet av dessa i Sverige. Lyssningen ligger på en stadig nivå och fram till igår har vi haft något över 200 000 avlyssnade program/avsnitt i spelaren. Användarna lyssnar i snitt på 1,3 program per användande. För att vara en nischprodukt som iPhone och iPod touch ändå är, så är
siffrorna rätt så bra tycker jag. Mobilsurfning har inte riktigt slagit igenom än hos en bredare allmänhet men hos iPhoneanvändarna har man uppenbarligen skaffat sig helt nya mobila surfvanor, säger Henrik Tornberg.

Vilken typ av innehåll är det som lyssnarna uppskattar mest när de är på språng?

- Vi märker att humor går bäst i iPhonespelaren, Mammas nya kille är överlägset populärast tillsammans med På minuten och Spanarna. Det är i linje med andra poddnedladdningar. Men nyheterna från Ekot ligger överraskande högt, jämfört med andra plattformar. Och på sistone har Din Gata seglat upp som väldigt populär. Även smalare program som Allvarligt talat med Kristina Lugn ligger ganska högt i lyssningslistorna, fortsätter Henrik Tornberg.

I takt med att fler och fler användare vänjer sig vid att kunna lyssna på radio via strömmande nätapplikationer föreställer jag mig att det uppstår ett behov av att kunna lyssna även på liveradio via nätet, vilket funkar redan idag från SR:s hemsida. Men hur ser man på möjligheten att lyssna live via iPhone-programmet?

- Strömmande radio är definitivt något vi tittar på, men det pågår ett principarbete inom Sveriges Radio just nu där vi diskuterar vilka ljudformat vi ska använda för direktströmmarna. Tills det är bestämt, eller åtminstone tills jag vet om MP3 blir ett av de formaten, avvaktar jag lite grann med just direktströmmande radio i iPhoneappen, berättar Henrik Tornberg.

I samband med omröstningen av telekompaketet i EU-parlamentet diskuteras det allmänt kring om det ska vara en rättighet med tillgång till Internet. I till exempel Frankrike vill man kunna stänga av fildelare från nätet helt och hållet, utan rättegång. Jag misstänker starkt att man från offentligt håll inte uppfattat att Internet redan är mer än slösurfande och fildelning.

Fler och fler papperstidningar världen om läggs ner när läsarna använder Internet till att få sina nyheter istället. Bloggar, Twitter och YouTube har blivit ovärderliga kanaler för medborgarjournalistik och demokratiskt nödvändiga verktyg för människor som bor i länder där man inte har fri press. Nya hus som byggs får vare sig koppar eller antennkabel indraget - telefoni och teve får hämtas över Internet och snart är troligen även radion där.

När viktig samhällsinformation inte längre går att ta del av utan tillgång till Internet är det inte längre en öppen fråga om huruvida tillgång till Internet ska betraktas som en rättighet. Tillgång till radio, teve och tidningar har länge betraktats som en rättighet till den grad att det ingår i normerna för ekonomiskt existensminimum. Det är dags att vi får tillgång till Internet inpräntat i samhällsmedvetandet på samma nivå.

Jag har ett relativt enkelt förhållande till teknik. Det är pragmatiskt, förnuftigt och krasst. Jag tillhör inte dem som placerar Steve Jobs bredvid Buddha, Gandhi och Jesus. Jag gillar min MacBook, men om Windows skulle ha ett bättre gränssnitt skulle jag inte vara ledsen över att byta. Därför är det märkligt att jag när en osund och sjuklig förälskelse till min sämsta telefon någonsin. Jag älskar min iPhone.

Batteritiden är ett skämt och samtalet bryts vid i snitt vartannat samtal

Den är dyrare än alla andra telefoner, och tillbehören kostar så mycket att man nästan skäms för deras skull. Touchscreenen blir kladdig och repig (att den är orepbar är en urban myt) och det är svårt för ovana fingrar att skriva den enklaste mening (å, ä, ö kräver dessutom en specialmanöver). MMS finns självklart inte. Inte heller videokamera eller radio. Och kameran är på 2megapixlar, vilket konkurrenterna hade för flera år sedan. Copy+paste, som väl är något av de mest använda funktionerna på datorn finns inte heller.

Men.
Den kopplar upp sig mot trådlösa nät, eller går på 3g-nätet helt sömlöst. Att surfa i den är nästan som att surfa på en dator eftersom alla sidor går att förminska och förstora utan minsta problem. Långa texter går utmärkt att läsa på den breda skärmen. Och på appstore finns det tusentals applikationer som löser alla problem och erbjuder både tidstjuvar och effektivitetshjältar. Twitter, facebook och både bloggskrivande och läsning är enklare och bättre i iPhone än i datorn. Och mail är lika enkelt att skicka som sms.

Om man ska säga en sak så är det flytet

Det krävs inga bruksanvisningar eller manualer. Det behövs ingen support eller hjälp från forum. Det bara går. Surfa, maila, applikationer, nätuppkoppling. Allt bara flyter. En av de profilerade bloggarna sa i samband med TPB-rättegången att Internet var som en del av kroppen/hjärnan. iPhone är som att ha den delen med sig. Hela tiden. Överallt. Jag älskar min iPhone.

Ps 17 juni kommer ett nytt operativsystem, 3.0 som rättar till flera av de värsta skavankerna. MMS, copy+paste och svenskt tangentbord bland annat. Den 9 juli kommer nya iPhonen som dessutom har en bättre kamera med videofunktion.