Den allmänna skoldebatten kretsar för det mesta kring vad som krävs för att den existerande modellen för utbildning och undervisning ska fungera bättre. Det kan till exempel handla om argument för och emot statlig och kommunal styrning, behovet av fler nationella prov eller om mängden steg i betygssystemet. Men det är inte längre tillräckligt. Debatten måste istället ta tag i mer grundläggande frågor och problemställningar som rör de utmaningar skolan möter idag.

Nu gäller det att försöka klara av de utmaningar som ett postindustriellt och mer kunskapsintensivt samhälle innebär

1900-talets utbildningssystem skapades för att hantera industrisamhällets behov av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt till lärande. Nu gäller det att försöka klara av de utmaningar som ett postindustriellt och mer kunskapsintensivt samhälle innebär. Skolan har sina rötter i samhällsutvecklingen. Därför måste den ständigt göras om och anpassas till tidens krav för att verkligen kunna fylla sin plats.

De snabba tekniska förändringarna, globaliseringen, framväxten av Internet, medieutvecklingen och informationsexplosionen skapar ett alltmer komplext och dynamiskt samhälle, utsatt för ständig konkurrens och påverkan utifrån. Vi befinner oss idag i ett läge som på många sätt kan jämföras med de villkor som gällde för drygt hundra år sedan när det moderna Sverige började växa fram. Precis som då handlar det om att kunna tänka om och tänka nytt, skifta perspektiv och upptäcka nya möjligheter.

Trots att förändringarna börjar bli tydliga betraktas samtiden fortfarande alltför mycket i det förflutnas backspegel. Mentala modeller och värderingar som styr tankar och beteenden håller sällan jämna steg med samhällsutvecklingen. Industrisamhället präglar fortfarande mångas sinnen, även om de flestas tillvaro har förändrats tämligen radikalt under de senaste par decennierna. Konsekvensen blir bland annat att utbildning och undervisning reflekterar krav som inte längre är giltiga, istället för att motsvara dagens villkor och förutsättningar.

Det handlar om en alltmer ständigt pågående diskussion — ett realtidsflöde där i princip vem som helst kan delta

Ett digitalt informationslandskap som skiljer sig från de traditionella, enkelriktade medierna är på väg att växa fram. Vår tids medieverklighet handlar alltmer om en ständigt pågående diskussion, ett realtidsflöde där i princip vem som helst kan delta. Personer med skiftande bakgrund, kunskaper, erfarenheter och perspektiv börjar synas i det offentliga samtalet och kan delta i samhällets kunskapsbildning. Man kan beskriva det hela som en social revolution, en förändring som bland annat leder till att livslångt lärande, samhällsförståelse och kommunikationsförmåga växer i betydelse.

Traditionella mediers filtrering och förhandskontroll av information ersätts av kontroll och kritik i efterhand, baserad på den samlade kunskap och erfarenhet hos dem som deltar i samtalet på bloggar, i Twitter, i Wikipedia och på andra håll. Vi är i allt högre grad både producenter och konsumenter av information och kunskap. Därför blir det viktigare än någonsin att kunna lösa problem, att samarbeta och att kunna presentera och argumentera för sina tankar och idéer på ett rationellt och tillgängligt sätt.

Det handlar inte om att förmedla fakta från läroboken utan om att ge hjälp och stöd åt ett djupare lärande

Den här förändringen skapar helt andra villkor för skolans undervisning, både när det gäller form och innehåll. Läraren spelar naturligtvis fortfarande en avgörande roll i undervisningen. Det handlar dock inte om att förmedla fakta från läroboken, som eleverna ska återge, utan om att ge hjälp och stöd åt ett djupare lärande och en bättre förståelse av komplexa fenomen, inte minst inom matematik och naturvetenskap. Detta ställer krav på såväl breda som djupa ämneskunskaper hos lärarna, liksom en god förmåga att dra nytta av teknikens möjligheter och att utveckla effektiva och intresseväckande arbetssätt.

Små billiga lätta laptops och mobiltelefoner som närmast liknar datorer innebär att undervisningen inte längre behöver vara bunden till klassrummet. Eleverna kan istället ge sig ut och tillsammans undersöka hur samhället och naturen ser ut och fungerar. Det blir också enklare att knyta samman skolans verksamhet med resten av samhället genom att till exempel dra nytta av de sociala mediernas möjligheter till samtal och dialog.

Barn och ungdomar måste lära sig att söka, värdera, granska, sammanställa och analysera information, och träna sig i att reflektera och dra slutsatser av material från olika medier och källor. Här pekar internationell forskning och praktiska erfarenheter på betydelsen av att lärare och skolbibliotekarier samarbetar och förenar sina olika kunskaper och perspektiv i undervisningen. Det är centralt att eleverna genom reflektion och analys lär sig att utveckla sin förståelse, klarar att bemöta påståenden och kan ta till sig argument. Annars blir det svårt att hantera vardagens,  arbetslivets och demokratins utmaningar.

Det är hög tid att vi alla på allvar börjar fundera på och resonera kring hur skolan och undervisningen bör förändras

Det pågår en hel del intressanta satsningar på att lägga en IT-integrerad pedagogisk grund för undervisningen på skolor runt om i landet. Young Business Creatives i Nacka och En-till-En i Falkenberg är två exempel. Lärarutbildningarna har börjat arbeta i nätverksform för att hitta nya vägar att utveckla och förändra sin verksamhet. Det finns dock ingen samlad nationell strategi som kan möta samhällsförändringarna på en bredare front.

När den förra regeringens IT-politiska strategigrupp avslutade sitt uppdrag för tre år sedan, undrade de i sin avslutande rapport vart diskussionerna och visionerna kring framtidens samhälle och morgondagens skola tagit vägen. Samtidigt påpekades det stora behovet av att tankar, frågor och problemställningar inom det här området kommer upp på den politiska dagordningen.

I början av september skrev tre moderata politiker, varav två sitter i riksdagens utbildningsutskott, en debattartikel i Svenska Dagbladet som betonar nödvändigheten av att den svenska skolan tar steget in i 2000-talet. Även bland socialdemokraterna i utbildningsutskottet börjar det synas ett intresse för den här typen av frågor. Förhoppningsvis är detta ett tecken på att en debatt kring skolans utmaningar och möjligheter äntligen kan ta fart.

Det är hög tid att vi alla på allvar börjar fundera på och resonera kring hur skolan och undervisningen bör förändras och utvecklas i ljuset av den pågående samhällsutvecklingen!

Stefan Pålsson är frilansskribent med inriktning mot IT, lärande och samhällsutveckling.

I dagarna har regeringen publicerat det svenska ordförandeskapets inspel till en framtida IT-politik för Europa. Ansvarig Minister Åsa Torstensson har i konsekvens med sitt ansvarsområde valt att presentera programmet i ’nya medier’.

Europeisk IT-politik är inte en hastig process. Men den spelar desto större betydelse på sikt, eftersom den avgör vad den europeiska gemenskapen kommer att fokusera sitt intresse på. Nu när IT-politik snart betyder betyder allt och ingenting, behöver en IT-politik avgränsa till ett antal sektorer i samhället.

Vision om ett grönt kunskapssamhälle

Helt rätt i tiden öppnar rapporten med en vision om ett grönt kunskapssamhälle. Tjusningen med en vision är just att man kan vara så luftig i sina resonemang, utan att egentligen förbinda sig för alltför mycket. Men det finns trots allt en poäng med en vision, därför om man inte har den, kommer man automatiskt att följa någon annans. Utan magnetiskt nordpol kommer kompassnålen bara att snurra runt, och det blir svårt att orientera sig över huvud taget.

Steget under visionen blir det lite knepigare. Då ska visionen översättas, konkretiseras och operationaliseras till ett antal mål. I rapporten bryts den ner i ett antal policy-teman, nämligen visionen om övergången till ett kunskapsbaserat samhälle, övergången till en kunskapsbaserad ekonomi, och övergången till en hållbar eller ’grön’ ekonomi som i liten utsträckning bidrar till utsläpp av växthusgaserna (”sustainable low-carbon economy”). Lite rörande blir det när snart 80-årig amerikansk keynesianism blir parollen för den europeiska ekonomins gröna omstart. Den ska nämligen ske genom ’a Green New Deal’.

Såhär ska europeisk IT-politik se ut 5-10 år framöver

Här behövs ytterligare konkretisering för att förstå vartåt det lutar. Rapporten presenterar sedan också en praktisk plan för det gröna kunskaps-samhället. Tio policy-områden identifieras i rapporten, områden som enligt förslaget ska vara ledande för en europeisk IT-politik i de kommande fem till tio åren. De är kunskapsekonomin, kunskapssamhället, grön IT, Nästa generations infrastruktur, mjuk infrastruktur, småföretag, en samlad marknad för information, e-förvaltning, säkerhet i Internet och ett tydligt politiskt ledarskap. Varje policy-område tilldelas ett antal politiska mål, och t.o.m. förslag till konkreta handlingar.

Så långt, efter att bara ha bläddrat igenom rapporten, framstår den i alla fall som väl strukturerad. Man passerar en Vision, policy-teman, policy-områden, politiska mål och konkreta handlingar. Men om man stannar här, och på ett mycket övergripande plan ska sammanfatta vad planen står för, så kan europas IT-politik de närmaste fem till tio åren sammanfattas med fokus på kunskap som motor för ekonomin och grön IT för en eko-effektiv ekonomi.

Om det är något som knappt nämns är det ordet integritet

Det är nog svårt att bara månader före Köpenhamnsmötet motstå att kasta in den gröna dimensionen i IT-politiken., eller är det miljöpolitiken?, eller är det utbildningspolitiken?, forskningspolitiken? eller… När elektronisk kommunikation nu är integrerad i snart sagt alla dimensioner av samhället blir det allt svårare att kalla det just IT-politik. För till slut inbegriper IT-politik ju … allting. Men en sak är säker: jag hittar inte mycket om integritet.

Missa inte! Staffan Jonson moderator för diskussionerna ”Future EU ICT Policy – eUnion 2015”, 4 nov klockan 14.30 på Internetdagarna 2009. Seminariet tar utgångspunkt i det svenska ordförandeskapets rapport. Tanken med seminariet är att låta andra än medlemsländernas regeringar ta ställning till, och kommentera rapporten, och en framtida EU-politik för IT. Vad saknas i Europas långsiktiga planer? Vad borde det stått i rapporten? Vad bör man egentligen diskutera under Visbymötet 9-10 november? Anmäl dig här Gå till programmet.

Måndagen den 10:e augusti hölls ett ovanligt viktigt möte i Piratpartiets styrelse. Det skulle beslutas om PP ställer upp i lokala val eller ej. Beslutet blev att vi gör det, ”där den lokala organisationen så önskar och vi har tillräcklig organisatorisk styrka”. Kriterierna är inte fastställda ännu, men Falkvinge pratade om det i Aktuellt.

Många undrar vad PP har att göra i kommunerna

Många är skeptiska till att PP har i kommunerna att göra, men jag anser att det inte är många frågor där man inte kan applicera en informationspolitisk aspekt. Aftonbladet kan dessutom inte tas seriöst då de missat en så pass viktig poäng som att PP tycker bibliotek är fantastiska och bör utökas med mer kultur och information åt folket.

I en kommun är det mycket information som lagras om kommuninvånarna. Vilket system ska användas till detta? Hur säkerställer man att information inte hamnar på fel plats eller i orätta händer? Och omvänt, hur ser man till att offentliga handlingar är tillgängliga för samtliga kommuninvånare? En handling är heller inte antingen tillgänglig eller inte. Man kan även mäta hur lätt det är att få tillgång till handlingen. Måste man ha något speciellt program på sin dator om man vill hämta det över Internet? Är det svårt att hitta det på grund av ostrukturerade webbplatser? Här finns mycket att diskutera.

Vi vill att offentliga handlingar ska vara tillgängliga för alla

Offentliga handlingar ska alltså vara tillgängliga för offentligheten, medan individer ska ha rätt till sitt privatliv. Detta verkar vara svårt för vissa att skilja mellan, vilket bara visar att Piratpartiet behövs ännu mer. Vi har en viktig uppgift när det gäller att informera om hur man kan uppnå våra mål, vilka faktiskt inte alltid är skilda från övriga partiers.

En viktig uppgift för Piratpartiet är att bidra med kunskap och insikt i hur kultur, information och kunskap kan spridas bland människor samtidigt som individens frihet och integritet värnas. Detta behövs på alla nivåer i min mening. Samhället utvecklas förhoppningsvis hela tiden, och det är viktigt att se till att riktningen är rätt.

Om 50 år kommer vårt samhälle att kännas förlegat om vi inte ligger i

Piratpartiet kanske inte behövs i vissa kommuner eftersom de redan är som vi vill ha dem? Jag säger att det är viktigt att se till att de fortsätter att utvecklas på rätt sätt. Om samhället ser likadant ut om 50 år som det gör nu kommer det kännas fruktansvärt förlegat.

Ledstjärnan för Piratpartiet är att vi vill bygga framtidens kunskapssamhälle, inte ett kontrollsamhälle. Detta är en process som kommer ta lång tid. Förhoppningsvis avstannar aldrig utvecklingen i vårt samhälle, utan det kommer hela tiden att finnas ny teknik att förhålla sig till och nya situationer kommer att uppstå där det finns fallgropar med risk för alltför omfattande kartläggning av medborgarna eller beroende av utländska företag. Det är viktigt att se upp för dessa och jag tror att Piratpartiet har en viktig roll att spela.