Vilket politiskt parti i Sverige bryr sig om den digitala klyftan och anser att vi ska skapa ett informationssamhälle för alla? Tillgång till Internet är en tydlig klassfråga, närmare hälften av dem med låg utbildning och låg inkomst använder inte Internet i vardagen, så det borde vara en klassisk s-fråga. Men när hörde vi socialdemokraterna prata om Internet som en demokratisk rättighet för alla?
Det är bråttom om vi ska uppfylla kraven på att minska de digitala klyftorna i samhället redan under nästa år
Varför intresserar sig inte svenska politiker mer för denna fråga, trots att det är en högprioriterad fråga inom EU? Enligt Riga-överenskommelsen från 2006 har alla medlemsstater förbundit sig att jobba aktivt med att minska de digitala klyftorna i samhället. Målet är att skapa ett informationssamhälle för alla till 2010. Vad betyder det? Jo, att alla svenskar från och med nästa år ska ha tillgång till, och kunna använda, samhällsnyttiga tjänster på nätet. Det kräver bland annat:
• Att människor som inte har tillgång till tekniken hemma, får tillgång till Internet på allmänna platser såsom bibliotek, bygdegårdar och övriga samlingslokaler.
• Att människor som inte kan använda Internet, får möjlighet att på ett enkelt och inspirerande sätt lära sig grundläggande Internetkunskap.
Ska Sverige uppfylla målet är det bråttom. Mycket bråttom. I dag räknar man med att nästan var tredje svensk i vuxen ålder står utanför informationssamhället på grund av att de inte använder Internet alls, eller mycket lite. Det motsvarar ungefär två miljoner svenskar.
Vilka är det då som står utanför? Jo, det är äldre, arbetslösa, låginkomsttagare, lågutbildade, invandrare och funktionshindrade – svaga och utsatta grupper i samhället som riskerar att hamna i ännu större utanförskap om samhället inte förmår att överbrygga den digitala klyftan.
Digital kompetens kallas för den fjärde basfärdigheten inom EU – lika viktigt som att kunna läsa, skriva och räkna. När grundläggande Internetkunskaper ofta krävs för att söka jobb, eller för att kunna använda viktiga samhällstjänster, ställs de personer som av olika anledningar inte har digital kompetens utanför. Den digitala klyftan är därför i högsta grad också en fråga om demokrati och jämlikhet.
Över hela Europa sker det stora satsningar – men här i Sverige är det tyst
Över hela Europa, ja i hela världen, sker stora nationella satsningar på ett bekämpa den digitala analfabetismen – dock inte i Sverige. Här sker inga satsningar på bred front för att höja medborgarnas digitala kompetens eller för att öka tillgången till publika datorer i offentliga miljöer. Vad är förklaringen till regeringens passivitet i frågan, och oppositionens tystnad?
Vakna alla politiker! Nu finns ingen tid att förlora. Vi behöver ett nytt kunskapslyft i Sverige för att ge alla människor grundläggande digital kompetens. Och se till att skapa moderna och tillgängliga IT-center med handledningsstöd på alla folkbibliotek i landet. Nu, genast!
På bilden: Gun Nydahl, 77 som får hjälp av bibliotekarien Helena Bengtsson på Mjölby bibliotek. Fotograf: Anna Sigurdsson.
—————–
KORT OM INTERNET FÖR ALLA
Internet för alla startades under 2009 i syfte att genomföra några projekt med personer som står utanför Internet för att få erfarenheter. Tanken är att starta i liten skala och få erfarenheter genom att genomföra projekten och förhoppningsvis kan det fungera som inspirationskälla för andra aktörer som kan driva liknande projekt på egen hand. Delprojektet som vi arbetar med på Östergötlands bibliotek, kallas ”Nytta och nöje på nätet”.
Kommentarer
Helt rätt! Digitala klyftor är redan nu ett praktiskt problem (bankärenden kan knappt utföras utom på internet). Dessutom blir det alltmera ett demokratiproblem ju mer e-förvaltning blir verklighet.
Visst finns klyftorna redan. Dels de som inte orkar eller kan men också de som inte bryr sig. En brittisk undersökning visade att 25% inte bryr sig om att lära sig om nätet.
Att somliga struntar i att lära sig hantera datorer och nätet, beror på att de klarar sig bra ändå. Vill vi verkligen att de ska bry sig om nätet, så måste vi utsätta dem för problem när de struntar i nätet. Om det till exempel bara gick att beställa färdtjänst över nätet, så skulle många pensionärer ”tvingas” lära sig nätet. Om det bara gick att få ut socialbidrag via en webbsida, skulle många utsatta ”tvingas” lära sig. Men var en sådan hård behandling verkligen vad vi ville?
Att regeringen inte gör något, beror på att oppositionen inte sätter tryck på dem. Valet 2010 vinns inte på den här frågan, alltså finns det inget som ”tvingar” regeringen att anstränga sig.
I ett EU-perspektiv ligger andra länder betydligt sämre till än Sverige. Ingen svensk minister behöver skämmas vid ett EU-ministermöte, alltså ingen orsak att anstränga sig mer. En viktigare fråga är kanske hur vi får polacker och rumäner att bli bättre på nätet.
Det där är intressant – tänker du på någon särskild statistik där Polen och Rumänien har låg Internetpenetration?
Nej, jag högg bara till med några namn. Jag har inte kollat statistiken. Har du?
Ja, jag gjorde det när jag läste ditt inlägg och såg t.ex att det är många länder som ligger sämre till när det gäller Internetpenetration än Polen. Grekland, Italien, Portugal och Malta, t.ex.
Jag använde den här källan, oklart hur korrekt den är dock – du kanske har en bättre?
http://www.internetworldstats.com/stats4.htm
Svar till Lars: Att det finns en del människor som inte vill ha med Internet att göra, det får man respektera, men idag finns det också väldigt många människor som VILL men inte VÅGAR eller KAN, men som verkligen uppskattar möjligheten att lära sig om det ges en sådan chans.
Det är viktigt att det erbjuds enkla och inspirerande introduktioner för att lära sig Internet, och att det är gratis, för att uppmuntra människor som ännu inte vet om detta är något för dem. Vår erfarnhet från Östergötland är att det finns ett stort intresse för att lära sig grundläggande internet t.ex. genom gratiskurser på biblioteket. Folk står i kö för att vara med på dessa kurser!
Läs mer här: http://www.lansbibliotek.ostsam.se/Projekt/larmiljoer/pressinfo_090420.htm
Läs också artikeln ”Kö till gratiscikrlar på bibliotek” (s.17) och på ”Nybörjare i cybervärlden” (s. 18-19) i tidskriften ”Biblioteken i Östergötland” nr 2009:2, som kan laddas ner här: http://www.lansbibliotek.ostsam.se/Tidskriften/2009/2009nr2.htm
/Birgitta
PS! Läs och lyssna också på intervjuerna med Gun Nydahl, en 77-årig dam från Mjölby som via Internet har upptäckt en helt ny värld. ”Det är bra för hjärnan att lära sig internet, man kanske lever längre då”, säger Gun, som har uppskattat möjligheten att lära sig grundläggande Internet på biblioteket.
Intervju på ostgotabibliotek.se:
http://www.ostgotabibliotek.se/Default.asp?LibraryID=1&MenuItemID=7303&SelectedMenuItemID=7310&CategoryID=6774
Intervju i Östgöta Correspondenten ”Biblioteken i länet vill sprida nätkunskap”, 091002: http://www.corren.se/ostergotland/?articleId=4996441&date=&menuids=
Intervju med Gun Nydahl i Radio Östergötland 090929:
http://www.sr.se/ostergotland/nyheter/artikel.asp?artikel=3133436
Hälsningar
Birgitta
Precis som med kriget i Afghanistan måste man dock fråga sig ”när är vi klara?” Om idag 80% av svenskarna använder nätet, hur många av de återstående 20% är det som vill lära sig och hur många kommer aldrig att vilja lära sig? Är målgruppen alla 20% eller kanske bara 2% av befolkningen? Och vad har hindrat dessa från att anmäla sig till en studiecirkel under de senaste femton åren?
Om en barnfamilj är utan rinnande kallt och varmt vatten, så kommer Lubbe Nordström (eller Janne Josefsson) och gör ett skandalreportage om Lort-Sverige. Men ska samhället även ingripa om en barnfamilj saknar bredband? Och om en åldring vill bo isolerat utan dessa bekvämligheter, så är det väl ett fritt val?
Ja, det är hög tid att detta uppmärksammas seriöst och övergripande. Hur lång tid har redan gått av Internets historia?
Information enbart tillgänglig via Internet accelererar samtidigt som infrastrukturen för tillgängliggörande står och väntar, dvs våra bibliotek.
Under det förra Kunskapslyftet var det väll lite si och så med resurstilldelningen till de myndigheter samt folkbibliotek som på ett eller annat sätt blev delaktiga i det, oavsett om delaktigheten var självvald eller inte. Många komvuxstuderande vände sig då till ffa folkbiblioteken och nu på senare tid har väl även en hel del distansstuderande vid högskolor börjat göra det samma, men har biblioteken i fråga fått resurser för det? Ett nytt Kunskapslyft lär väl kosta en slant. Trots att en del av infastrukturen redan finns på plats på biblioteken tror jag nog den behöver förstärkas rätt så rejält på sina håll, inte sant? Och personal behövs också, förståss. Sedan underlättar det nog en hel del om biblioteket får ett formellt uppdrag från sin huvudman att göra jobbet. Många kommuner har vi så många huvudmän blir det…
Det är en viktig fråga som Birgitta Hellman skriver om. Nu går folkbiblioteken och folkbildningen samman för att ta tag i de frågor som rör den digitala klyftan. Även i Stockholms län planerar vi verksamheter för att öka kompetensen för dem som idag inte kan så mycket.
Kanhända finns det människor som inte vill använda Internet, men de som faktiskt vill men inte kan, måste vi ge möjligheten. Jag har svårt att tänka mig att kraven på digital kompetens minskar framöver, snarare tvärtom.
Apopå resurser, så måste vi på biblioteken se till att söka medel för detta, att kommunicera frågan till våra politiker och att prioritera våra befintliga resurser.
Folkbibliotekets uppdrag har alltid varit och bör fortsatt vara att minska och motverka klyftor vad gäller tillgång till kunskap och information. I dagens samhälle, med ökande klyftor, har folkbiblioteket två uppdrag vars fullföljande är avgörande för bibliotekets framtid, det handlar om ett vägval, att ställa upp för dem som riskerar att hamna på fel sida av klyftorna eller att ge mer till dem som redan har.
Det gäller att förverkliga det mångspråkiga biblioteket, biblioteket som väg in i det svenska språket och samhället och biblioteket som en möjlighet att hålla kontakt med och vidareutveckla den kultur och det språk man fört med sig hit.
Den andra utmaningen är att motverka den digitala klyftan.Självklart är detta ett folkbiblioteksuppdrag. Min tioåriga erfarenhet av att anordna enkla datakurser på förortsbibliotek är att man måste börja ännu enklare än med Internet, faktum är att många aldrig suttit vid en dator och ännu mindre vid en skrivmaskin, det kan alltså inte var för elementärt. Vi har haft kö till kurserna i alla år och har vid det här laget gett flera tusen personer en första introduktion till windows, word och internet.
Studiecirklar är oftast inget alternativ, de är för dyra och går ofta för fort fram. Här måste folkbiblioteken ta sitt ansvar och ställa upp för dem som kan minst istället för detta ständiga trevandet mot högskolevärlden och underhållningsnischen. Back to basic innan det är för sent!
Svar till Lars Aronsson: Den digitala klyftan ska minska till hälften! Det var vad EU-länderna kom överrens om i Riga 2006. Insatserna skulle särskilt riktas till äldre och personer med funktionsnedsättning! Om Sverige ska uppnå målet innebär det att ca en miljon människor (hälften av två milj) ska inspireras till att ta steget över till den digitala världen. För att det ska lyckas krävs en nationell satsning och insatser på bred front, något som också framhålls från EU-nivå. Regeringen måste engagera sig, uppdrag och pengar måste fram, mobilisering av folkbildning, folkbibliotek, föreningar etc. Våra nordiska grannländer, Finland och Danmark (som till och med har högre internetanvändning än Sverige) har antagit denna utmaning, men Sverige ligger lågt. Varför?
Nordiska utblickar (1)
I Danmark har man på regeringens uppdrag inlett ett omfattande ”e-lyft” för att få fler danskar att bli förtrogna med IKT-tekniken och hitta ut på nätet. Biblioteken spelar en nyckelroll i detta. Här finns mer att läsa:
http://www.itst.dk/nyheder/pressemeddelelser/pressemeddelelse-netverk-skal-styrke-danskernes-it-ferdigheder
Danska biblioteksstyrelsen tecknat avtal med IT-och Telestyrelsen (jmf svenska Post-och Telestyrelsen) om att danska bibliotek ska hjälpa och undervisa medborgarna i hur de får tillgång till offentlig information och lära dem utnyttja digitala självbetjäningsmöjligheter.
Se avtalet här:
http://www.bs.dk/content.aspx?itemguid=9F4C17D4-2308-4C53-A719-55F18DA4B529
It-barometeret 2008 sætter fokus på danskernes it-færdigheder:
http://www.it-borger.dk/laer-om-it/nyheder/it-barometeret-2008-setter-fokus-pa-danskernes-it-ferdigheder
/Birgitta
Nordiska utblickar (2)
I Danmark ordnas gratis IT-kurser under namnet ”Lär mer om IT”. Det handlar om ett brett samarbete mellan biblioteksbranschen, facken, statliga myndigheter med mera.
”Lär mer om IT” är en utbildningssatsning som vänder sig till alla danskar som vill lära sig att använda internet. Oavsett om man redan är användare eller helt nybörjare. Den grundläggande undervisningen är gratis och har förlagts till bibliotek, datastugor och medborgarkontor. Den tar sin utgångspunkt i vad deltagarna är intresserade av att göra med hjälp av IToch internet – och handlar inte så mycket om tekniken i sig. IT-handledarna har fått särskild utbildning, och är tränade i att undervisa om grundläggande IT-färdigheter.
Läs mer på danska post-och telestyrelsens webbplats IT-borger:
http://www.it-borger.dk/laer-om-it/it-kurser-1
/Birgitta
Nordiska utblickar – Finland (3)
”Finland i nätverken” 2005 – nationell kampanj för att få fler människor med i informationssamhället, där biblioteken spelade en viktig roll: http://www.tietoyhteiskuntaohjelma.fi/ajankohtaista/nyheter/sv_SV/97707_sv_1_0/
”Ett förnyat, människonära och konkurrenskraftigt Finland 2007-2015″ är den tredje (!) nationella strategin för informationssamhället i Finland som innehåller visionen och de strategiska avsikterna för det informationssamhälle Finland vill skapa: http://www.arjentietoyhteiskunta.fi/files/28/Statsradets_principbeslut_om_malen_for_den_nationella_informationssamhallspolitiken_2007-2011.pdf
Här slås fast att Finland deltar i genomförandet och inriktningen av EU:s informationssamhällspolitik och i2010-strategin. Vidare finns här visioner om medborgarnas samhälleliga deltagande, social och regional jämlikhet, utveckling av demokratin, utveckling av digitala bibliotek, satsning på bredband och trådlösa nätverk, öppna gränssnitt i offentlig förvaltning, centraliserad samhällsportal för medborgarna (jmfr borger.dk i Danmark) med mera.
Om bibliotekens roll i informationssamhället står det bland annat:
”Medborgarnas förutsättningar för livslångt lärande och elektronisk kommunikation säkerställs. Ett förnyande av utrustningen vid de
allmänna biblioteken stöds, i synnerhet vid medelstora bibliotek och i landsbygdsområden, och personalen vid biblioteken fortbildas.”
/Birgitta
Nordiska utblickar (4)
Norska regeringens satsningar!
eNorge 2009 – det digitale spranget:
http://www.regjeringen.no/nb/dep/fad/tema/ikt-politikk/enorge-2009.html?id=439499
Ett informationssamhälle för alla:
http://www.regjeringen.no/nb/dep/fad/dok/regpubl/stmeld/20062007/stmeld-nr-17-2006-2007-.html?id=441497
Digital inkludering – tilgang, universell utforming og kompetanse for alle:
http://www.regjeringen.no/nb/dep/fad/dok/regpubl/stmeld/20062007/stmeld-nr-17-2006-2007-/4.html?id=441525
/Birgitta
Inslag i P1 Morgon idag, 7 jan, om digitala klyftan och östgötabibliotekens satsning på att öka den digitala delaktigheten. Efter inslaget följde en diskussion med två inbjudna riksdagspolitiker; Siv Holma (v) och Christer Nylander (fp), ordförande respektive vice ordförande för riksdagens kulturskott. Lyssna på programmet på webben:
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=3353867
/Birgitta