Nystart för EU:s IT-politik?
I dagarna har regeringen publicerat det svenska ordförandeskapets inspel till en framtida IT-politik för Europa. Ansvarig Minister Åsa Torstensson har i konsekvens med sitt ansvarsområde valt att presentera programmet i ’nya medier’.
Europeisk IT-politik är inte en hastig process. Men den spelar desto större betydelse på sikt, eftersom den avgör vad den europeiska gemenskapen kommer att fokusera sitt intresse på. Nu när IT-politik snart betyder betyder allt och ingenting, behöver en IT-politik avgränsa till ett antal sektorer i samhället.
Vision om ett grönt kunskapssamhälle
Helt rätt i tiden öppnar rapporten med en vision om ett grönt kunskapssamhälle. Tjusningen med en vision är just att man kan vara så luftig i sina resonemang, utan att egentligen förbinda sig för alltför mycket. Men det finns trots allt en poäng med en vision, därför om man inte har den, kommer man automatiskt att följa någon annans. Utan magnetiskt nordpol kommer kompassnålen bara att snurra runt, och det blir svårt att orientera sig över huvud taget.
Steget under visionen blir det lite knepigare. Då ska visionen översättas, konkretiseras och operationaliseras till ett antal mål. I rapporten bryts den ner i ett antal policy-teman, nämligen visionen om övergången till ett kunskapsbaserat samhälle, övergången till en kunskapsbaserad ekonomi, och övergången till en hållbar eller ’grön’ ekonomi som i liten utsträckning bidrar till utsläpp av växthusgaserna (”sustainable low-carbon economy”). Lite rörande blir det när snart 80-årig amerikansk keynesianism blir parollen för den europeiska ekonomins gröna omstart. Den ska nämligen ske genom ’a Green New Deal’.
Såhär ska europeisk IT-politik se ut 5-10 år framöver
Här behövs ytterligare konkretisering för att förstå vartåt det lutar. Rapporten presenterar sedan också en praktisk plan för det gröna kunskaps-samhället. Tio policy-områden identifieras i rapporten, områden som enligt förslaget ska vara ledande för en europeisk IT-politik i de kommande fem till tio åren. De är kunskapsekonomin, kunskapssamhället, grön IT, Nästa generations infrastruktur, mjuk infrastruktur, småföretag, en samlad marknad för information, e-förvaltning, säkerhet i Internet och ett tydligt politiskt ledarskap. Varje policy-område tilldelas ett antal politiska mål, och t.o.m. förslag till konkreta handlingar.
Så långt, efter att bara ha bläddrat igenom rapporten, framstår den i alla fall som väl strukturerad. Man passerar en Vision, policy-teman, policy-områden, politiska mål och konkreta handlingar. Men om man stannar här, och på ett mycket övergripande plan ska sammanfatta vad planen står för, så kan europas IT-politik de närmaste fem till tio åren sammanfattas med fokus på kunskap som motor för ekonomin och grön IT för en eko-effektiv ekonomi.
Om det är något som knappt nämns är det ordet integritet
Det är nog svårt att bara månader före Köpenhamnsmötet motstå att kasta in den gröna dimensionen i IT-politiken., eller är det miljöpolitiken?, eller är det utbildningspolitiken?, forskningspolitiken? eller… När elektronisk kommunikation nu är integrerad i snart sagt alla dimensioner av samhället blir det allt svårare att kalla det just IT-politik. För till slut inbegriper IT-politik ju … allting. Men en sak är säker: jag hittar inte mycket om integritet.
Missa inte! Staffan Jonson moderator för diskussionerna ”Future EU ICT Policy – eUnion 2015”, 4 nov klockan 14.30 på Internetdagarna 2009. Seminariet tar utgångspunkt i det svenska ordförandeskapets rapport. Tanken med seminariet är att låta andra än medlemsländernas regeringar ta ställning till, och kommentera rapporten, och en framtida EU-politik för IT. Vad saknas i Europas långsiktiga planer? Vad borde det stått i rapporten? Vad bör man egentligen diskutera under Visbymötet 9-10 november? Anmäl dig här Gå till programmet.


Kommentarer
Man undrar när den Svenska landsbygden ska få riktigt bredband?
Med riktigt bredband menar jag fiber till minst telestationen och ADSL till hushållen! Vi skriver idag 2009 och 80 av 340 telestationer i Värmland saknar fiberanslutning. Region Värmland upphandlade 2003 ”bredband” för 350 friska miljoner av Teracom AB. Offerten visade 130 radiolänkar kors och tvärs hela Värmland. Alla som begrep någon insåg att detta var helt orealistiskt pga bandbreddsbehovet i framtiden. Men politiker och ”IT-infrastruktur strateger” visste ju allt. För några veckor sedan sålde ”Sveriges ledande nätoperatör Teracom AB” hela sin bredbandsverksamhet till ett litet bolag i Göteborg med 10 anställda och 10 miljoner i omsättning och som saknar hemsida.
Man undrar vad regeringen nu gör för att landsbygden ska få sin fiber och riktigt bredband?